Usability är en term som brukar användas för att bedöma hur lätta produkter är att använda. Den bör översättas till användbarhet, inte “användarvänlighet”, vilket är ett lite missvisande begrepp som är svårt att att värdera. Att kunna mäta och förbättra är viktiga aspekter i usability.
Usability brukar också förväxlas med UX, user experience som är inriktat på användarnas upplevelse. Tittar vi till exempel på ett gränssnitt, så kan det vara användbart utan att för den skull ge en bra användarupplevelse. Usability är dock en viktig del (komponent) av UX och det är svårt att tänka sig bra UX med dålig usability.
Intuitiva gränssnitt som är lätta och trevliga att använda ger nöjda användare. God usability minskar antalet övergivna formulär och kundvagnar, ökar konverteringsgraden, vinner marknadsandelar och bygger en positiv känsla för varumärket.
Usability fokuserar på användarna och deras behov. Det handlar om att lyssna på användarna och på sätt och vis låta dem bestämma hur gränssnittet ska se ut och fungera. Med det som utgångspunkt har man de bästa förutsättningarna att ta fram en framgångsrik produkt.
Usability delas in i fem beståndsdelar:
Utvärdering av usability fokuserar på hur användare först kan lära sig och sedan använda ett gränssnitt. Men man tittar även på hur nöjda användarna är.
Det finns många metoder för att samla in information. Den enklaste och mest handfasta är att göra användartester på ett representativt urval av användare. Man låter dem utföra relevanta uppgifter och observerar vad som händer. Vad är det som fungerar? Var stöter de på problem? Analyserar man sedan resultatet har man ett bra underlag för att förbättra gränssnittets användbarhet.
Det finns även flera bra digitala verktyg att använda om man vill göra bredare undersökningar. Vi på Odd Hill använder oss gärna av Hotjar som kan användas för att att göra olika typer av mätningar. Här är tre exempel:
All gränssnittsdesign börjar med en undersökningsdel där man tittar på användarna, deras förutsättningar, vilka problem som behöver lösas och så vidare.
Men en designer börjar inte från noll i varje enskilt projekt. Även om det finns många parametrar som är unika, så är det mycket som återkommer i alla projekt. Det finns bra konventioner att följa, saker som bevisats fungera bra tidigare. Om inte annat så är de en bra utgångspunkt. Det fina med de konventionerna är att de bygger på hur användare generellt fungerar och inte på subjektivt tyckande hos få.
Här några exempel:
Dessutom finns det ett regelverk, WCAG med riktlinjer och direktiv för hur en webbplats ska vara utformad för att vara tillgänglig. Handlar det om en offentligt finansierad webbplats är de tvingande. För övriga är det en bra rekommendation att följa dem.
Usability är en vetenskap som hjälper oss att ta fram produkter som är lätta och intuitiva att använda. Genom att undersöka hur effektivt användarna kan använda ett gränssnitt för att utföra uppgifter lär man sig hur man kan förbättra det. Produkter med god usability är på sikt mer lönsamma /framgångsrika.
Vi hjälper er gärna undersöka hur användbarheten kan förbättras. Låt oss göra en UX-granskning av er hemsida, e-handel, applikakation, intranät eller vad det nu kan vara. Då kikar vi samtidigt även på UX, användarupplevelsen.
Hur tar man fram digital gränssnittsdesign som både älskas av användarna och är bra för affärerna?
De här är de viktigaste viktigaste sakerna vi tycker e-handlare bör kika på.
Att låta användarna skapa innehållet på webbplatsen har många fördelar. Inte bara sparar det tid och pengar, det upplevs även som mer äkta och trovärdigt.
AI har fått stort genomslag inom innehållsproduktion. Men artificiell intelligens kan även användas för att öka den digitala tillgängligheten. Och hjälpen är välkommen.