Meny
I början var det många som pratade om webben som en del av samhällets infrastruktur. Det fanns en stark community-känsla. Internet tillhörde alla och det fanns plats för alla. Men idag trettio år senare är det tydligt att utvecklingen styrts av andra krafter, i synnerhet kommersiella. Tillgänglighet har inte varit ett fokus – förrän nu.
I FN-konventionen om mänskliga rättigheter står det att alla människor är födda fria och har samma värde och rättigheter. Sverige har förbundit sig att följa både denna och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att det nu börjar hända saker inom tillgänglighet är en konsekvens av detta.
Det är lätt att underskatta hur många som lider av olika funktionsnedsättningar. Statistik från 2015 visar att hela två av tio har läs- och skrivsvårigheter och en av tio har svårt att se och läsa även med glasögon. Och många funktionsnedsättningar fångas inte upp av statistiken överhuvudtaget.
Begreppet tillgänglighet har en bredare betydelse och används för att beskriva hur väl verksamheter, platser eller lokaler fungerar för människor med funktionsnedsättningar. Den här artikeln handlar om digital tillgänglighet, som har sin tillämpning inom webb och digitala applikationer. Termen betyder att digital information och digitala tjänster ska kunna användas av alla människor oavsett funktionsnedsättning.
Att ha en funktionsnedsättning innebär att man har en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Nedsättningen kan vara olika stor och påverka ens liv olika mycket. Den kan vara medfödd eller ha uppstått efter olycka eller sjukdom; vara tillfällig eller kronisk.
Funktionshinder är ett annat begrepp som beskriver brister i tillgänglighet till exempel i offentliga lokaler. Funktionshinder inte är samma sak som funktionsnedsättning.
Från och med den 23 september 2020 måste alla offentliga verksamheter i Sverige ha tillgänglighetsanpassade webbplatser. För webbapplikationer är det 21 juni 2021 som gäller. Kravet omfattar även privata aktörer som bedriver offentlig service finansierat med offentliga medel. Det kan till exempel handla om företag som bedriver verksamhet inom förskola, skola, vård och omsorg.
Men även för de som inte berörs kan det vara bra att redan nu se över tillgängligheten på den egna webbplatsen. Vid nyproduktion är det klokt att lägga till tillgänglighet i sin kravspecifikation, då det inte medför så stora merkostnader. Mycket av det man gör vid tillgänglighetsanpassningen är hälsosamt för webbplatsen och förbättrar upplevelsen för alla besökare. Dessutom finns det ett värde för varumärket i att ha en tillgänglig webbplats.
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service är den lag som bland annat tar upp det här med tillgänglighet för webbplatser och webbapplikationer. Den är dock ganska generell och överlåter detaljerna åt olika föreskrifter. DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) har ansvaret för detta.
EU har enats om en europeisk standard (EN 301 549 V2.1.2), som i sin tur bygger på den internationella standarden WCAG 2.1. På webbriktlinjer.se har DIGG samlat de officiella riktlinjerna för tillgänglighet på offentliga webbplatser.
Ett annat viktigt krav är att man ska upprätta en så kallad tillgänglighetsredogörelse för sin webbplats eller webbapplikation. Denna ska regelbundet uppdateras och publiceras med en tydlig placering som är lätt att hitta. Tillgänglighetsredogörelsen ska ta upp hur väl man lever upp till kraven, vilka brister som finns samt erbjuda en möjlighet för användaren att påpeka brister till aktören eller anmäla till DIGG.
WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är en samling internationella riktlinjer för hur man ska jobba med tillgänglighetsanpassning av webbinnehåll. Den nuvarande versionen WCAG 2.0 publicerades i december 2008 och blev en ISO standard i oktober 2012. De omfattande och detaljerade riktlinjerna sammanfattas i WCAG:s fyra huvudprinciper:
Det finns många saker man själv kan göra för att förbättra tillgängligheten på sitt innehåll. Och många av de förbättringarna kommer som sagt vara positiva för alla besökare. Här är några
Tips! Det finns många online-verktyg man kan använda för att utvärdera tillgängligheten på en webbplats. Det ger inte hela bilden men en god uppfattning om läget. Du hittar en lista på tio olika alternativ här.
Även om det finns många saker man enkelt kan göra själv så kommer man i slutändan att behöva hjälp av sin webbyrå. Har inte tillgänglighet varit en parameter när sajten projekterades och byggdes, kommer det att krävas utveckling för att tillgänglighetsanpassa den.
Det första man behöver göra är att ta reda på vilka brister den befintliga sajten har när det gäller tillgänglighet. Därefter kan man planera, prioritera och kostnadsberäkna själva utvecklingsdelen av arbetet. Här är den arbetsgång vi brukar följa på Odd Hill:
Har du frågor och funderingar runt det här med digital tillgänglighetsanpassning. Ta gärna kontakt med oss. Vi åtar oss naturligtvis gärna uppdraget också, förutsatt att webbplatsen är byggd i Drupal eller Wordpress, de plattformar vi inriktar oss på. Själva granskningsdelen kan vi göra oavsett, så att du får en komplett rapport du kan ta vidare.
Låt användarna visa vägenHur tar man fram digital gränssnittsdesign som både älskas av användarna och är bra för affärerna?
UX-förbättringar för e-handelDe här är de viktigaste viktigaste sakerna vi tycker e-handlare bör kika på.
Vad är användarskapat innehåll och varför är det viktigt?Att låta användarna skapa innehållet på webbplatsen har många fördelar. Inte bara sparar det tid och pengar, det upplevs även som mer äkta och trovärdigt.
7 sätt AI kan användas för att öka den digitala tillgänglighetenAI har fått stort genomslag inom innehållsproduktion. Men artificiell intelligens kan även användas för att öka den digitala tillgängligheten. Och hjälpen är välkommen.
