Vad innebär en tillgänglighetsgranskning – och vad kan du som kund förvänta dig?
Att säkerställa att din webbplats är tillgänglig för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättningar, är inte bara en etisk och affärsmässig fråga – det blir snart ett lagkrav. Den nya tillgänglighetslagen, som börjar gälla i juni 2025, kommer att omfatta e-handelsföretag och andra digitala tjänster. Men vad innebär en tillgänglighetsgranskning i praktiken? Hur går den till, vad resulterar den i och vad innebär det för dig som kund? I denna artikel går vi igenom hela processen och vad du kan förvänta dig av en tillgänglighetsrapport.
Varför är en tillgänglighetsgranskning viktig?
En tillgänglighetsgranskning syftar till att identifiera och åtgärda hinder som gör det svårt för personer med funktionsnedsättningar att använda en webbplats. Detta inkluderar exempelvis personer med synnedsättning, nedsatt motorik eller kognitiva svårigheter. Genom att anpassa webbplatsen skapar du en bättre upplevelse för alla användare, samtidigt som du säkerställer att du uppfyller de lagkrav som snart träder i kraft.
För en e-handelsplattform kan det till exempel innebära att knappar och länkar har tillräcklig kontrast, att alla produkter är beskrivna med korrekt alternativtext för bilder, och att användare kan navigera genom sajten med tangentbord och skärmläsare.
Hur går en tillgänglighetsgranskning till?
En tillgänglighetsgranskning är en metodisk genomgång av webbplatsen utifrån riktlinjerna i WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines). Granskningen utförs både med automatiserade verktyg och manuella tester av en expert på digital tillgänglighet.
1. Automatiserad analys
Det första steget i en granskning är att använda verktyg som kan identifiera tekniska avvikelser. Dessa verktyg skannar webbplatsen och upptäcker exempelvis fel i kodstrukturen, bristande kontraster, saknade alternativtexter och andra vanliga problem.
2. Manuell granskning
Automatiserade tester är ett bra första steg, men de fångar inte allt. Därför går en expert igenom webbplatsen manuellt för att identifiera problem som kräver mänsklig bedömning. Det kan vara bristande logik i formulär, svårbegriplig navigation eller otydligt språk.
3. Tangetbords- och skärmläsartest
Många användare med funktionsnedsättningar navigerar med tangentbord eller använder skärmläsare. Vi testar webbplatsens navigering och interaktion med dessa hjälpmedel för att säkerställa att alla funktioner går att använda utan mus och att innehållet presenteras begripligt.
4. Dokumentation och rapport
När granskningen är klar sammanställs en detaljerad rapport. Den beskriver de identifierade bristerna, varför de är problematiska, var på webbplatsen de förekommer och hur de kan åtgärdas.
Numrerade markeringar visar i vilken ordning interaktiva element får fokus vid tangentbordsnavigering – en viktig aspekt av tillgänglighetstester.
Vad innehåller rapporten?
Rapporten är det viktigaste resultatet av tillgänglighetsgranskningen och fungerar som en tydlig vägledning för att förbättra webbplatsen. Den innehåller:
- Påverkade sidor – En lista över de sidor på webbplatsen där problem har identifierats.
- Identifierade brister – En detaljerad beskrivning av varje brist, inklusive vilken typ av problem det handlar om (t.ex. saknade etiketter i formulär eller bristande kontrast på knappar).
- Referenser till WCAG 2.1 – För varje identifierat problem anges vilken WCAG-riktlinje som det bryter mot.
- Exempel på problem – Konkret information om var på webbplatsen problemet finns och hur det påverkar användarna.
- Rekommenderade åtgärder – Förslag på hur problemen kan lösas, inklusive kodexempel där det är relevant.
- Prioritering och påverkan – En bedömning av vilka problem som är mest kritiska och vilka som bör åtgärdas först.
Exempel på en identifierad brist
3.4 Kriterium 3.3.2 – Ledtexter och etiketter (Nivå A)
WCAG-dokumentation: 3.3.2 Ledtexter och etiketter – WCAG 2.1🔗
Påverkad sida: Odd Hill – Kontaktformulär
Status: ❌ Misslyckas
Beskrivning: Vissa formulärfält saknar associerade labels, vilket gör det svårt för skärmläsaranvändare att förstå syftet med fälten.
Exempel:
- Inmatningsfält för e-postadress saknar en tillhörande <label>, vilket gör att skärmläsare inte kan identifiera fältets syfte.
Rekommendation: Alla formulärfält bör ha en synlig och kodmässigt associerad label för att säkerställa att skärmläsare kan tolka fältets funktion.
Förbättrad lösning: Lägg till en <label>-tagg kopplad till inmatningsfältet, exempelvis:
<label for="email">E-postadress</label>
<input type="email" id="email" name="email">
Överlämning och nästa steg
När rapporten är klar går vi igenom den tillsammans med er vid ett avstämningsmöte. Vi förklarar identifierade brister, visar konkreta exempel och besvarar eventuella frågor. Ni får en tydlig handlingsplan för hur tillgängligheten kan förbättras och vad ni behöver prioritera.
Vi kan också erbjuda stöd i själva implementeringen av förbättringarna om så önskas.
Sammanfattning – Vad får du ut av en tillgänglighetsgranskning?
- En fullständig genomgång av din webbplats utifrån WCAG 2.1.
- En detaljerad rapport med identifierade brister, exempel och rekommendationer.
- Ett avstämningsmöte där vi förklarar rapporten och nästa steg.
Relaterade artiklar
Krav på tillgänglighet för privata aktörer från 2025Sedan 2018 måste offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer vara tillgängliga. Nu höjs ribban.
7 sätt AI kan användas för att öka den digitala tillgänglighetenAI har fått stort genomslag inom innehållsproduktion. Men artificiell intelligens kan även användas för att öka den digitala tillgängligheten. Och hjälpen är välkommen.
Att skriva tillgängliga texterTillgänglig text ska kunna läsas av alla, oavsett funktionsnedsättning. Det tjänar alla på. Vi har samlat de viktigaste riktlinjerna.
