Genom att klicka på "acceptera alla cookies" samtycker du till lagring av cookies på din enhet för att förbättra navigeringen på webbplatsen, analysera webbplatsens användning och bistå i våra marknadsföringsinsatser. Läs mer i våra Integritets- och Cookie policy för mer information.
Illustration av en gubbe som lyfter av sitt huvud. På kroppen står det CMS och på huvudet står det FE.

Vad menas med headless CMS?

Anders Widell
November 21, 2023

Termen headless CMS kan kännas som ytterligare ett modeord. Men faktum är att bakom begreppet döljer sig en viktig uppfinning. Den öppnar upp för en flexibilitet och innovation som driver utvecklingen av modern innehållshantering på webben idag.

CMS står för Content Management System, på svenska publiceringsverktyg eller innehållshanteringssystem. Med ett sådant kan administratörer logga in och hantera, redigera och publicera innehåll på webbplatsen.

Ett CMS består av två delar: ett backend (kroppen) som bara företaget och utvecklarna har tillgång till och en frontend, som besökarna ser (huvudet). Det är i backend som som själva CMS:et sitter och frondend är den faktiska hemsida som besökarna ser och interagerar med.

Backend – själva CMS:et

Den primära uppgiften för ett backend är enkelt uttryckt att lagra, organisera och hantera data. Men det gör mer än så. Det processar även information, utför komplexa uppgifter, hanterar säkerheten och ser till att allt fungerar på ett smidigt sätt.

Användarna kan som regel inte se backend, men det är kritiskt för att saker och ting ska fungera korrekt på webbplatsen. Backend ligger fysiskt på webbservern.

Backend brukar även användas som benämning på det användargränssnitt som administratörerna loggar in i för att kunna hantera CMS:et. Till exempel för att redigera i det befintliga innehållet eller för att lägga in nytt innehåll.

Frontend – presentationslagret

Frontend är det presentationslager som användarna (besökarna) ser och interagerar med. Funktionellt sett är det ett gränssnitt som låter användarna bläddra i innehållet och interagera med CMS:et.

Men det är viktigt att förstå att frontend är beroende av backend för att kunna hämta och visa data (innehåll), samt för att kunna vara interaktivt. Varje gång man går in på en hemsida hämtas den kod och den data som en browser behöver för att visa webbplatsens frontend och det innehåll som är relevant.

Traditionellt CMS (legacy CMS)

I ett traditionellt CMS så är frontend sammankopplat med backend. De ingår i ett enda mjukvarupaket och det går inte att skilja dem åt. Man kan inte göra förändringar i det ena utan att detta också får inverkan i det andra.

En nackdel med detta är att större förändringar kan bli ganska svårhanterliga, kostsamma och ta lång tid att göra. Det ställer till problem i en tid där det ständigt kommer ny teknik och nya sårbarheter man snabbt måste agera på.

De olika typer av enheter som används för att surfa på nätet och de digitala plattformarna blir också allt fler. Och det blir vanligare att en användare rör sig mellan dessa innan de till exempel gör ett köp. Även detta är en utveckling det är svårt att möta med traditionella CMS. De saknar den flexibilitet som krävs. Det är här det huvudlösa CMS:et kommer in i bilden.

Headless CMS – en mer flexibel lösning

Precis som uttrycket skvallrar om så är det huvudlösa CMS:et separerat från presentationslagret (frontend). På så sätt kan CMS:et (backend) enbart fokusera på själva innehållshanterandet, utan att diktera hur det ska visas upp för användarna.

Istället har webbutvecklarna full frihet att designa frontend oberoende av CMS:et. Man kan använda sig av valfri teknik eller ramverk och visa innehållet i olika kanaler och system.

Ett huvudlöst CMS öppnar även upp för att bygga optimerade och snabba webbplatser med hög prestanda och användarvänlighet. Designen kan förändras utan att också CMS:et behöver uppdateras.

Ett blockschema som visar skillnaden mellan traditionellt och headless CMS. Det traditionella har ett eget fronted som kan ses av de olika enheter det är anpassat för. Headless CMS har endast ett backend och ett API som kan skicka innehåll till olika kanaler och enheter med egnas självständiga frontends.

API:et möjliggör kommunikationen mellan frontend och backend

Med ett frontend som är skilt åt från backend behövs ett sätt att kommunicera. Frontend behöver till exempel kunna hämta innehåll som texter, bilder och data från CMS:et (backend). Det sker via en mellanliggande mjukvara eller applikation som kallas API.

API står för Application Programming Interface och är en generell term för kod som behövs för att olika system ska kunna kommunicera med och förstå varandra. API:et gör det möjligt för systemen att be varandra om saker på ett språk och med kommandon som båda förstår.

För- och nackdelarna med med respektive lösning

Valet av lösning beror på vilka behov man har och hur förutsättningarna ser ut. Ett headless CMS erbjuder mer flexibilitet och anpassningsbarhet för publicering av innehåll i flera kanaler, men medför ökad komplexitet. Traditionella CMS är enklare att använda och konfigurera men kan vara mindre flexibla när det gäller teknikval och kanaler.

Sammanfattning

Ett headless CMS gör det möjligt att förvara och hantera allt innehåll på en och samma plats. Innehållet kan sedan publiceras i olika kanaler och enheter via oberoende frontend-lösningar. Det ger mer flexibilitet åt designers och utvecklare. Traditionella CMS:er är enklare att använda och konfigurera men kan vara mindre flexibla när det gäller teknikval och kanaler.

Relaterade artiklar

Se alla Artiklar
BankID uppgraderar sin säkerhet

2025 blir säker start obligatorisk för alla som använder BankID i sina e-tjänster.

Dags att uppgradera till Drupal 10

Stödet för Drupal 9 upphör i november och versionen stöds inte längre officiellt. Det är hög tid att uppgradera till Drupal 10.

7 sätt AI kan användas för att öka den digitala tillgängligheten

AI har fått stort genomslag inom innehållsproduktion. Men artificiell intelligens kan även användas för att öka den digitala tillgängligheten. Och hjälpen är välkommen.

Vad betyder MVP och vad är dess fördelar?

MVP är en förkortning för Minimum Viable Product. Det är ett viktigt koncept inom mjukvaruutveckling.

Se alla artiklar

Kontakta oss

Jag berättar gärna mer

Olof Bokedal
Byråchef
Tack så mycket!

Vi har mottagit ditt meddelande och uppskattar att du tog dig tid att kontakta oss.

Om du har ytterligare frågor eller behöver omedelbar hjälp, är du välkommen att kontakta oss direkt på +46 768 58 22 10.
Vi ser fram emot att höra från dig snart!
Oops! Något gick fel. Försök gärna igen eller kontakta oss på +46 768 58 22 10. Tack!